Helt ärligt så har jag inte en aning. Känns som om det skulle kunna bli lite hur som helst just nu. När jag var liten ville jag bli veterinär men när jag blev äldre kom jag fram till att just det jobbet inte var något för mig men önskan är fortfarande att jobba med djur.

Ska jag drömma stort så vill jag på i ett stort hus på landet med flera hundar och hjälpa djur som farit illa.

De jag saknar är inte en sak utan en person, eller snarare två personer, min mormor och morfar. Morfar fick en hjärnblödning i augusti och gick bort några dagar senare och mormor gick bort bara fyra månader senare, strax innan jul. Älskar och saknar er mormor & morfar!

Min favoritplats måste nog vara hemma, jag är en riktig hemmamänniska. Men eftersom dag 23s ämne var just mitt hem har jag ingen lust att göra ett till inlägg om samma sak. Så det får helt enkelt bli min andra favoritplats…

…Östervik. Jag började på Östervik nån gång i slutet av Maj 2009 och var där till 25 Augusti förra året. Hamnade där efter jag varit inlagd pågrund av ångesten och det har jag inte ångrat för en minut. Härligt ställe med härliga människor och underbara djur! Så om du bor eller nån gång har vägarna förbi Kristinehamn tycker jag du ska åka och besöka stadsbondgården.

Jag är rädd för att förlora någon som jag älskar.

Jag är rädd för att ångesten ska komma tillbaka och att jag ska börja må dåligt igen.

Jag är rädd för att nånting ska hända Jenna. Hon fyller 6 år om några veckor och jag känner hur paniken kommer smygandes så fort jag tänker på att hon börjar bli gammal.

Ja, efter 9 månader på ridskolan är jag grymt bra på att mocka och packa hö. Dessutom är jag en riktig hejare på att sopa golvet.

Jag är hyfsat bra på tekniska grejer och jag har nog gått igenom hela internet nu en 2, 3 gånger. Jag är också en hejare på Donkey Kong och Super Mario.

Jag har ganska lätt för att lära mig, och jag kan nog alla Vänner avsnitt utantill vid det här laget.

Och jag har ett riktigt bra minne.

Igen, djur som behandlas illa. Jag är riktigt blödig just när det gäller djur och gråter alltid när det visas nån sorglig djurfilm som typ Lassie eller Rädda Willy på tv.

Annars beror det helt på i vilken sinnesstämning jag är, vissa dagar kan jag i princip börja gråta helt utan anledning och andra dagar känner jag mig så bedövad att jag inte kan gråta även när jag vill.

Detta skulle kunna bli en väldigt lång lista så jag tänkte att jag sammanfattar lite kort och så får jag skriva lite mer ingående om de olika sakerna vid nåt annat tillfälle.

Djur som far illa är helt klart en av de saker som upprör mig allra mest, vare sig det gäller djurplågeri, pälsindustrin, tjurfäktning och rodeo... jag skulle kunna fortsätta men ni förstår nog vad jag menar.

Vargjakten hör väl egentligen samman med den övre punkten men jag tyckte det förtjänade en notis. Varghatet som verkar ha infekterar stora delar av Sverige är för mig helt obegripligt och att jaga en art som är utrotningshotad i Sverige tycker jag är oförsvarbart.

Diskriminering

Könsroller är något som börjat uppröra mig de senaste åren, förut hade jag knappt reflekterat över det.

Skönhetstävlingar för barn är helt vridigt, jag brukar tortera mig själv ibland genom att titta på Toddlers & Tiaras på TLC, blir alltid lika förbannad och ledsen av att se hur föräldrarna (varav 99% är mammor) klär ut sina barn som dockor och säger saker som ”Brittannie doesn’t take a bad picture. I can’t wait to see them retouched”.

Hundträningsmetoder ala Cesar Millan och Jeppe Stridh

Jag är ganska lat av mig och gör inte gärna saker om jag inte måste, då menar jag tråkiga saker som att dammsuga eller diska. Jag är även slarvig av mig och lämnar ofta papper, tidningar och diverse grejer utspridda lite överallt.

Jag skjuter alltid upp saker som jag tycker är jobbiga eller svåra, att ringa ett samtal kan ta flera dagar och jag är nästan alltid ute i sista minuten.

Jag kan också vara väldigt negativ och liksom intala mig själv att det är ingen ide för det kommer ändå inte bli bra och jag är alldeles för självkritisk. Jag grubblar för mycket på saker och oroar mig ofta i onödan.

Jag blir lätt frustrerad och ger upp om det är nåt jag inte klarar av.

Jag kan vara rätt arrogant och nedlåtande om jag är övertygad att jag har rätt och vet bättre, dock oftast bara i mitt eget huvud eftersom jag även är väldigt konflikträdd och inte alltid vågas säga vad jag egentligen tycker och tänker.