Från en utrotningshotad art till en annan, nu när vargjakten är avslutad för den här gången är det nu lodjurens (o)tur. I år är det nämligen rekord då 209 lodjur ska/får skjutas mellan den 1 och 29 april. Anledningen till jakten är att

den skyddar rennäringen i norr och att bytesdjuren har blivit färre på grund av det ökade antalet rovdjur i Mellansverige.

Jag erkänner att jag inte har någon större koll på rennäringen och exakt vilka problem lodjuren orsakar. Vad jag dock vet är att lodjuret är utrotningshotad precis som vargen dock inte lika allvarligt, arten hör just nu till kategorin sårbar. Och därför reagerar jag väldigt på den sista delen av motiveringen, att bytesdjuren har blivit färre.

När jag var liten och frågade varför man jagade fick jag alltid svaret att man var tvungen för att det inte skulle bli för många älgar, rådjur etc. Fortfarande idag hör man titt som tätt att man måste jaga för att hålla stammarna nere, naturen kan ju inte sköta sig själv helt plötsligt efter så mycket påverkan av människor. Men så då när naturen faktiskt sköter sig själv, alltså när rovdjuren håller nere stammarna ja då plötsligt är det en orsak att skjuta rovdjuren, så man kan få fortsätta skjuta älg.

Människor jagar för nöjes skull ofta med argumentet att det är en livsstil, rovdjuren jagar för att få föda och överleva. Men ändå ska människan rätt att jaga för skojs skull gå före skyddandet av utroningshotade djur.