Misslyckad kurs

Den här dagen gick inte alls som jag hade hoppats, vi skulle iväg till Hagfors idag för att gå handlerkurs för Niklas Eriksson. Jag har haft problem med yrsel i lite över ett halvår och var därför lite orolig att jag inte skulle orka med men bestämde mig för att försöka. Men att Jenna inte skulle uppföra sig var ingenting jag ens hade funderat över. Visserligen har hon alltid varit väldigt busig och speciellt bland andra hundar men på utställningar brukar hon skötta sig bra och när vi var iväg på utställning i fredags sköte hon sig exemplariskt hela dagen och brydde sig inte alls om alla hundar. Likadant var det påutställingträningen på brukshundsklubben för en vecka sen, och var lite busig men brydde sig inte alls om de andra hundarna.

Men idag var hon helt omöjlig. Jag märkte att hon blev lite stressad när vi kom dit med det är inte ovanligt att hon blir när vi kommer till nån ny plats och efter att hon gått och luktat ett tag lugnade hon ner sig. Vi fick börja med att vi skulle gå runt i ringen och träna kontakt och till en början gick det ganska bra men så när vi gick förbi en fransk bulldog gjorde Jenna världens ryck, inte aggressivt eller så utan hon ville bara leka men det hjälper inte särskilt mycket när man har en 55 kilos hund som hänger i kopplet. Men jag fick stopp på henne innan hon kom fram och blev lite irriterad och sa till henne och vanligtvis brukar det räcka. Men varje gång vi kom i närheten av frallan så gjorde hon ett nytt ryck. Tredje gången ryckta hon så hårt att kopplet gick sönder, hon kom inte lös utan det var på handtaget det lossnade, och jag fick sår på handen som sved något in i h*vete så jag valde att avbryta kursen och åka hem. På vägen hem i bilen när jag lugnat ner mig insåg att jag egentligen nog borde ha stannat och satt på henne vanligt koppel eller halti och fortsatt men just då kände jag bara att jag inte orkade. Kunde inte hjälpa att känna mig som en totalt misslyckad hundägare när jag knappt kunde kontrollera men egen hund.

Var ute och gick en långpromenad med Jenna lite senare på dagen och då var hon så lugn och fin och skötte sig jättebra så efter det kändes det lite bättre. Det är bara att ta nya tag och införskaffa ett nytt utställningskoppel, helst ett med läderhandtag som är skönare att hålla i.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Hemsida/Blogg:

Kommentar:

Trackback

Om

Min profilbild

Välkommen, jag heter Elin och är 24 år, hundtokig, vegetarian, feminist, känslosam, datanörd, miljöpartist. Jag är matte till världens bästa hund, en grand danois tik som heter Jenna.

Detta är min lilla plats i cybervärlden att ventilera mina åsikter och tankar som annarsalldeles för ofta går osagda.


RSS 2.0
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...